Idag va alla fem underbara på bio och såg "Hotell Transylvanien"... Jag ser den gärna igen och det var värt varenda öre att mysa med familjen!!

Annars är jag orolig både för det jag bär i magen och sambon... undrar hur han mår egentligen (karln min) med tanke på att det är 3e dagen med verklighetsflykt!

Han är den han är och lider av det han lider av men när vissa saker börjar gå till överdrift tänker jag inte va lika överseende längre!

Jag brukar inte generas så lätt gällande honom men har de senaste gångerna verkligen skämts och velat sjunka genom golvet lite snyggt...

...och verkligen sticka när jag blivit underläges förklarad 2 ggr i rad... att jag inte vet nåt för att jag kanske inte varit i den sitsen som han gällande olika saker, att min åsikt och tycke inte ska yttras! Till viss del har han ju rätt men jag har en känsla och rätt bra tycke vad gäller rätt och fel i största allmänhet och kan se när saker och ting eller någon behandlas orättvist (hänsyn till ålder då såklart)

Nyss vakna han till liv (eller vad det verkade som iaf) och började släcka lampan i barnens rum och bestämma att de skulle sluta "hålla på" även fast de inte gjort en fluga förnär och bara busat lite (inte ens högljutt)...

....JAG ska förklara varför han gjorde så och varför det kom från ingenstans!

*ni som vet vem jag är, håll detta gärna för er själva om det går*

För övrigt har det varit en helt ok dag...jag längtar tills imorgon då jag ska jobba...men löser det sig här hemma medans jag e borta??

Tvivlar inte så kraftigt på det men det faller sig nog som en naturlig känsla pga att jag är upprörd och ledsen...

Trodde aldrig att jag skulle känna så här... men jag e orolig och bekymrad!

Andas in, andas ut!

Mors