Direktlänk till inlägg 29 januari 2017
Ja här e jag- i stockholm sen några månader tillbaka! Bytte tillslut plats på kartan trots att jag trodde jag skulle slippa det! Lång historia, rättegångar, hot och annat som förstört lite mer i mig än vad jag trott varit möjligt.
50 mil bort från min yngsta tjej... Mer ensam än någonsin trots människor omkring mig. Stängt av så oerhört i hjärta å själ... Instängd med mig själv med en dödlig och fruktansvärt skrämmande ångest!
De pauser jag har är när jag mer sällan än ofta säljer tidningen situation stockholm... Men även då med panik!
Annars går jag bara runt i en förvirring... Timmar går för att jag ska ta mig för att göra en sån grundläggande sak som att duscha eller dammsuga... Eller ens bara gå utanför dörren! Jag gråter inte ens längre, iaf inte på utsidan... Jag måste skaffa hjälp! Det är så mörkt och förut kunde jag ha förmågan att tända ett ljus men händerna har inte förmågan att röra sig längre
Ja...livet är så gott som normalt vad normalt nu kan tolkas som. Lite ringrostig då jag inte skrivit på ett tag men i korta drag: -saknar närheten, kärleken och vänskapen -träffar mina flickor med jämna mellanrum men satsar och jobbar på ofta...
Varje dag, varje timme leker ni i mitt minne. Varje dag, varje timme blöder mitt hjärta av saknad efter er. Varje dag är ni med mig... Varje timme & varje minut älskar jag er! Varje dag, för evigt! /mamma ...
fet textÄr så trött nu för tiden. En trötthet som bara verkar sjunka djupare innåt själen. Saknar trygghet, kärlek mellan två vuxna och en egen familj... Mina barn fattas mig och jag håller hårt i de små soliga glimtar jag ser, hör eller känner då o...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | |||
30 |
31 | ||||||||
|