Kaotiska tider...dödsfall, födelsedagar och högtider upplevda och firade på allt annat än gamla vanliga vis... Som Idag på självaste Julafton- inne på psykiatriska allvårdsavdelningen!!

Trots jämmer, elände, kaos, sorg och förvirring lyser mitt lilla ynka korn av hopp jag har kvar upp i allt mitt mörker!

Har en annan liten ljusglimt i närheten och det är jag oerhört tacksam för! Trots en brokig start är närheten en livräddare!

Uppskattar det lilla jag har mer än någonsin... och starkare i tron om att jag kan bara jag vill...och jag vill för min skull och mina små!

För övrigt så saknar jag en annan mindre och mindre...

Har nog glömt han  en vacker dag!