Alla ord och handlingar genom alla år har bara varit tvättäkta, råa och äckliga jävla lögner!!!
Å jag har bara varit oerfaren, naiv och hopplöst förälskad. Min kärlek resulterade i att jag även blev riktigt jävla korkad och fruktansvärt utnyttjad och lurad ända fram tills idag!
Alla chanser och försök till att starta om, att gång på gång bygga upp en demolerad tillit....Alla dessa vändor av- "du är den enda", "det är dig jag vill spendera resten av mitt liv med", "du måste lita på mig" och "jag älskar dig" för att inte glömma ett bröllop och en liten "du&jag" så har Alla slutat på samma vis...oro, förtvivlan, rädsla och ensamhet... En man kort!

Nu är jag arg...
Inte nog med att jag blivit fullständigt överkörd i tid å otid när allt jag bara önskat mig var genuin och besvarad kärlek så fattar jag inte att min s.k själsfrände, äkta hälft och hjärtevän orkar hålla på å ljuga sig själv fördärvad också...??? Hur rimligt låter det att 2 liv ska fördärvas istället för att göra slut på lidandet snabbt och relativt smärtfritt redan för många år sen??? Jag var inte förmögen att gå då för jag var ju säker på att jag funnit den som gjorde mig komplett och tillsammans göra framtiden till något att se fram emot... vem vill ge upp den tron och det hoppet??
Fan.... Jag hade verkligen önskat att jag var starkare och vid mina sinnesfulla bruk till att säga farväl långt tidigare istället för blind av kärlek och annat trams...
För då hade vi kanske inte haft fler liv till skillnad från idag som balanserar på gränsen till samma fördärv som vi!