Idag va alla fem underbara på bio och såg "Hotell Transylvanien"... Jag ser den gärna igen och det var värt varenda öre att mysa med familjen!!

Annars är jag orolig både för det jag bär i magen och sambon... undrar hur han mår egentligen (karln min) med tanke på att det är 3e dagen med verklighetsflykt!

Han är den han är och lider av det han lider av men när vissa saker börjar gå till överdrift tänker jag inte va lika överseende längre!

Jag brukar inte generas så lätt gällande honom men har de senaste gångerna verkligen skämts och velat sjunka genom golvet lite snyggt...

...och verkligen sticka när jag blivit underläges förklarad 2 ggr i rad... att jag inte vet nåt för att jag kanske inte varit i den sitsen som han gällande olika saker, att min åsikt och tycke inte ska yttras! Till viss del har han ju rätt men jag har en känsla och rätt bra tycke vad gäller rätt och fel i största allmänhet och kan se när saker och ting eller någon behandlas orättvist (hänsyn till ålder då såklart)

Nyss vakna han till liv (eller vad det verkade som iaf) och började släcka lampan i barnens rum och bestämma att de skulle sluta "hålla på" även fast de inte gjort en fluga förnär och bara busat lite (inte ens högljutt)...

....JAG ska förklara varför han gjorde så och varför det kom från ingenstans!

*ni som vet vem jag är, håll detta gärna för er själva om det går*

För övrigt har det varit en helt ok dag...jag längtar tills imorgon då jag ska jobba...men löser det sig här hemma medans jag e borta??

Tvivlar inte så kraftigt på det men det faller sig nog som en naturlig känsla pga att jag är upprörd och ledsen...

Trodde aldrig att jag skulle känna så här... men jag e orolig och bekymrad!

Andas in, andas ut!

Mors

Nu går det undan...det inte är så lätt att hänga med!

Plussat både hemma och hos BM. Har fått tid för inskrivning i november.

Livet kommer förändras, nya planer smidas och dagarna fyllas med oro över hur allt kommer gå!

Sen ska vi ta en snabb lite små hektisk roadtrip upp till norrland för att hämta en liten medlem i familjen,- sambons son!! Han ska va hos oss en vecka eller två.

Jag hänger inte riktigt med i huvud och hjärta men flyter med fysiskt och antar att jag får ta allt huvudbry senare...kanske kan ta alla tankar och känslor med psykologen som ska utreda mig för en eventuell diagnos av ett litet hopplock av alfabetets bokstäver!

Sitter mest som ett uttropstecken men kan inte få ur mig så mycket... man skulle kunna säga att jag har stopp i rören, plack eller som att någon slängt för många tamponger i toan som resulterar i en annalkande översvämning!!

Ska bara komma ihåg att andas!!

Hej hopp

Som vanligt blir det en paus i skrivandet efter ett period intensivt delande!!

Känns dock som om det inte hänt mycket omkring mig som är värt att skriva om...

Jag är mest less... less på mina händer som förstör mycket av mina vakna timmar, less på att jag inte kan jobba som normalt folk eller inte har den kompetensen som krävs för att jobba över huvud taget, less på att bo trångt och inte riktigt kunna ge ungarna det utrymme som dom behöver även fast jag vet att de är nöjda med det som finns och det dom har och att vi alla gör det bästa av situationen!

Vill flytta upp till norrland igen där det finns bekanta i närheten likaså familj och för att där är det enda stället man har en chans oavsett bakrund till att få en större lya och mer barnvänlig lekyta för barnen!

Sen är man lite skraj oxå... skraj för framtiden och hur den eventuellt kommer utspela sig om det nu är så att jag kanske har en bulle i ugnen! Hur kommer det gå med ekonomin, jobb, familj, ja allt som har med livet att göra!!?? Kommer det lösa sig?

Känslomässigt är jag lite skärrad men samtidigt positivt inställd till ökning i familjen (dock hoppas jag inte för mycket än)

Jag vet att jag absolut inte ska tänka för mycket då det kan resultera i kaos gällande mitt eget mående, att jag ska ta saker med ro och inte överanalysera och dissikera sönder saker... för allas skull!!

Lite smått om senaste tiden, kanske inte så possitivt men nu när det är ute ur systemet kanske roligare saker ligger för dörren! =D

Peace out

Jag tar kort på mig själv varje dag... trivs med mitt utseende ibland!

Dock så fångar inte alltid  kameran det jag ser!

Här är ett kort jag tog idag och jag är jäkligt nöjd, trots att jag ser ut som en luffare...

Japp, jag kan själv!

Spenderade hela dagen igår med att montera ner vår gammla soffa, städa, montera upp den nya soffan, möblera och städa lite till. Hade jag inte varit så sur och ledsen över att det inte vart några anställningspapper skrivna hade jag nog inte grejjat allt detta själv!!!

Pga att jag hade en bot gällande "tillåtelse till olovlig körning" i mitt belastningsregister så var det tvunget att tänkas efter.... önskar att jag aldrig gett henne pappret in the first place!!!

Back to being arbetslös då... SKIT!!!!

Har nyss setat med min lilleskrutt och gjort matteläxa.... hur häftigt är inte det att som mamma få va med på (för mig) så enormt storslagna saker???!!! STOLT, STOLT, STOLT!!!

Nu sitter vi i soffan och myser när höstrusket härjar utanför fönstret med lite läsk och godis... sedan blir det tacos till middag!

Sisst men inte minst så ger jag nog upp det här med viktnedgång... tappar helt lusten när det inte verkar spela någon roll hur mycket bättre mat jag äter, försökt lagt av med småätandet, och alla (ibland enorma) tokraska promenader blandat med jogg som jag gör!!! Jag ska tydligen va tjock och arbetslös!!!

PUNKT!!!

Känner att det blir ett väldigt spretigt inlägg med både det ena och det andra av oviktiga saker...

Avslutar här då...

Morsning

"Tag dropparna på kvällen för effekt nästföljande morgon"....

Jo men tjena... inget hände igår morse så jag va på de äckliga dropparna igen igår kväll eftersom jag såg ut som att jag va gravid i 4e månaden!

Resultatet denna morgon/förmiddag blev skavsår i arslet, new bff med toan, kramp i magen och säkert en 3 kilo lättare jag! Inte nog med det så blev magen kompis med ryggraden förutom känguru påsen av lös hud efter barnafödning!!

Så har min dag sett ut... helt slut efter alla gympapass på dasset!

Jag vet att man inte som tjej ska snacka högt om sin skit och besök på muggen, men face it,- vi skiter oxå!!

Inte ätit mycket idag...ALLS!!

Så jag satsa på en middag jag som regel tar 2 portioner av och det är min älskade spaghetti och köttfärssås!!

Skulle lätt kunna äta den 365 dagar om året!!

Nog om skit då...

Ha en fett me bra kväll som min bonus skulle sagt!!

Det känns som om denna helg bara varit en dröm och att jag olyckligtvis råkade vakna upp en måndag av alla dagar i veckan med suddig syn och tomtebajs i ögonen!!

Känns nästan som om jag skulle ha jobbat häcken av mig förra veckan och inte riktigt hunnit med allt vad helgen innebar!

Å andra sidan är det svårt att missa en lördag när min yngsta toka till systerdotter är här med alla sina galenskaper och storslagna intelligens!

Nu är det ju iaf måndag med tvätt i maskin, läkartid klockan två och jag med förhoppningar om att en tjej på ett jobb jag sökt ska höra av sig så vi kan skriva papper någongång denna vecka!! Ett soffbyte står på schemat oxå...

Annars händer inte mycket just nu...

Kan kanske skryta om hur duktig bonus dottern är i skolan (pratat med hennes lärare imorse som är MYCKET nöjd!)

Min lilla kämpar på med att lära sig skriva och läsa och ikväll är det dax för hemläxa nummer två och jag tycker det är super kul att hjälpa henne!!!

Stolt så jag spricker!!!

School´s Out

Jag hade ju en xtra trevlig "egendag" igår vilket innebar neddragna persienner, mjukiskläder, mössa, täcke och rosa hörlurar större delen av dagen... hade ett litet Twilight maraton nämligen!

Måste ju erkänna att jag satt med tårar i ögonen ett x antal gånger för kärleken i den filmen är ju något utöver det vanliga!!!! (duuuhhh)
Och nu längtar jag ju såklart till Breaking Dawn part2 fast kanske inte lika extremt mycket som många andra... är glad att jag såg part1 igår så jag inte behöver vänta i hundra år på nästa!!

Nog om slemmiga blodsugare och sötsnuttiga ulvar...

Nu är cykeln i fungerande tillstånd efter att ha stått döendes i källaren... hade jag inte behärskat mig när den inte ville som jag hade jag nog haft ett cykelmord på halsen!

Var nyss ute på en ca 6km lång cykeltur och halvvägs började jag undra vem som sålde mina benmuskler som jag en gång var så jäkla stolt över?!!

En paus från tramporna i uppförsbacken var mins lika jobbigt då benen påminde lite om  vinglandet efter ett hejdundrande partaj tidigt en söndagsmorgon!! Dock tänker man säkert inte på hur ostadiga benen är utan tycker man går SKIT bra... idag vet jag att man INTE är särskillt hot med fylleben!!!

Jag har varit rätt duktig på att röra på mig men fick mig en riktig utmaning efter denna cykeltur idag... jag SKA återerövra mina benmuskler om jag så ska trampa livet ur mig innan vintern kommer!!! (vill påpeka att jag har en cykel utan växlar så jag ska hålla mig borta från nedförsbackarna)

Nu jämarns blir det åka av!

Ciao